Hejhopp

Har inte haft nån lust alls att skriva... Too bad! Men nu ligger jag iaf i sängen och har inget annat för mig så passar på att skriva nu. Natten till idag drömde jag en uuurhemsk dröm. Det är bara vissa som förstår mig när jag menar hemsk. Jag drömde att jag var på Bergsåkers skola med några kompisar och helt plötsligt hör jag Beatrice Wiljes röst pratandes och skrattandes bakom mig. Och jag kunde verkligen lova att det var hennes röst. Jag blir såklart överlycklig, ropar Bea! och vänder mig om och ler stort men till min besvikelse så är det inte Bea utan någon annan, med hennes röst. Jag börjar grina och säger Nej, du är inte Bea! Men så försöker mina kompisar övertala mig att det är Bea men jag vet att det inte är det och blir helt förtvivlad och grinar ännu mer. Sen vaknade jag och var alldeles tårögd. Ni anar inte hur hemsk det var =( Att få höra hennes underbara röst och sen se att det inte är hon, utan bara hennes röst. Det skär verkligen i hela min kropp. Börjar jag bli galen? Börjar jag inbilla mig att jag hör hennes röst? Sen så tänker jag; Ska jag nånsin komma över det här? Ska jag nånsin kunna gå vidare i livet? Ärligt talat så tror jag inte att jag nånsin kommer göra det. Jag kommer alltid känna den där smärtan inom mig. Jag blir ständigt påmind om att du tog livet av dig. Vart jag än är så hör jag alltid nånting som har med det att göra. Så fort jag hör orden; Ta livet av mig/dig/sig, så känns det som att nån sticker en kniv i magen på mig och vrider om. Jag låtsas som ingenting men egentligen så gör det riktigt ont. Jag vet inte vad jag ska ta mig till längre, hur jag ska stå ut. Men jag kämpar på, som många andra. Vi saknar dig Bea<3 Jag hoppas du har det bra där du är nu.

Usch, nu gråter jag också... Ska ta och lägga mig och drömma mig bort, till nånting underbart

/Godnatt